Det är inte konstig att man ibland känner sig splittrad som nybliven mamma. ALLA DESSA FÖRVÄNTNINGAR.

Inte bara det att du nyss krystat ut ett under i ditt under, gått igenom en traumatisk händelse, gått både upp och ner 30 kg de senaste månaderna, har tuttar som läcker och allt därtill.

Ne nu har du förväntningar från alla håll och kanter. Du ska gå ner i vikt snabbt, snabbare! Ha alla rätt grejer, allt som är det bästa, säkraste och modernaste. Du ska vara glad, lycklig och TACKSAM.
Tacksam.
Dessutom ska du vara snygg. Snyggare än någonsin.


Ni mammor vet hur långt denna listan kan nås, och vi mammor måste sluta pressa oss själva och varandra. Systraskap! Eller hur?

Jag hade kunnat skriva ett inlägg i längd av en nagelbitande roman om detta.
Men jag vill höra lite vad ni har för upplevelser omkring detta?
Berätta din historia