här sitter jag och äter hönökaka med smält ost, dricker varm mjölk och väntar på att tvn ska vakna. Funderar lite över komiken i det hela. Komiken med en timmes sammanhängande sömn, och under just den timmen drömde jag om
skräck. Alltså skräckfilm. Jag är ju så överkänslig att jag inte klarar en endaste skräckis! Det sätter sig verkligen på psyket och jag går
runt och tror att i varenda mörk vrå eller dit min syn inte når, väntar en man med yxa, motorsåg, sönderslitet ansikte (psykiska men från terminator) eller ett litet läskigt barn och stirrar. Igår
såg jag introt till en skräckfilm, kanske rättare sagt förtexterna, och att min hjärna då skulle snappa upp
detta och i drömmen bara visa ett bildspel av läskiga ansikten med dov pianomusik till är ju lite roligt. Jag fick lixom hejda mig själv i drömmen, detta är ju inte jag rädd för?
Och då vaknade jag.
Vaknade vid halv fem och magen kändes som att den saknat mat i sju svåra år. Det bara vreed sig i smärta och obehag.
Så här sitter jag.
Jag och Rachel Ray.

God morgon