så känns det verkligen när jag åker in till göteborg nu sen flytten där ifrån för ett halvår sen. Det är brötigt, stökigt och fullt med tiggare. Det är också hemma på nått sätt, såklart. Kortedalas gator och skogsstigar sitter i ryggmärgen och jag älskar naturen där.
Men om jg längtar tillbaka? Nej.

Dock är det skönt med göteborg, för nu kan jag åka hem till min lilla by och stänga av storstaden tills jag saknar den igen.

Igår var jag och Noel som sagt hos mormor/mamma. Satt och pratade i timmar och beundrade min och C's son. Jag kan inte sluta titta.