Min karl är inte sen med att göra saker lite, lite större än vad de egentligen är. Kanske för dramatik och spännning i vardagen. Idag är det dagen D. Skägget ska bort. Detta har varit ett stående samtalsämne de senaste två veckorna.

När vi inte pratat om att raka bort det som nu blivit jultomtens konkurent, så pratar vi också om HUR det ska rakas.

-tänk om jag behåller stora polisonger då?
-eller bara mustach?

Spänningen är olidlig... Som jag har pillat i skägget, hur vi inspekterat det dag för dag...

Nyss fick jag ett "hej då" mms från skägget i egen hög person!!! Och nu går han här, fram och tillbaka, herren i huset och bara draaar ut på lidandet för oss alla.

Hej då skägget